Alla vildsvin måste testas för trikiner om köttet ska säljas eller ges bort för konsumtion. För ett  trikinprov av vildsvin behövs ungefär 50g. Rekommendationer varierar mellan 25-50g, men i allmänhet anser man att ett större prov är bättre för att resultatet ska bli tillförlitligt, särskilt om ett omprov måste göras. Köttet tas för det mesta från mellangärdets fäste mot ryggraden. Man kan också ta köttet från muskulaturen på frambenen eller från tuggmuskulaturen. Man bör sedan putsa köttet från senor och fett då endast musklerna innehåller trikiner. Eventuellt slaktavfall som innehåller köttrester ska inte lämnas kvar i skogen, då vildsvin och andra djur ofta äter detta och riskerar att infekteras.

Köttprovet förpackas sedan i dubbla plastpåsar och bör märkas med provets identitet, som också anges i den remiss som skickas med. Remissen ska innehålla uppgifter om namn och adress på avsändaren, samt uppgifter om djuret, som till exempel vilket djurslag det rör sig om, antalet djur, vilken typ av material som skickas och om det varit fryst. Fryst vävnad kan testas, men man måste då skicka dubbel mängd och kostnaden för att analysera provet blir också högre. Man anger dessutom att den typ av undersökning man önskar är just trikinprov av vildsvin.

Remissen och köttprovet placeras sedan helst i ett vadderat kuvert och skickas med post. Resultatet meddelas normalt samma dag, antingen per e-post eller brev.

Trikinprov av vildsvin utförs på så sätt att man försöker efterlikna matsmältningsprocessen i möjligaste mån. Detta kallas också magnetomrörarmetoden. Köttprovet blandas alltså i en lösning med likadan sammansättning som magsaften och lämnas sedan ett tag. Det som därefter återstår granskas under lupp och eventuella trikiner identifieras.